Gårdagskvällen blev perfekt. Vi packade ihop oss tillsammans med min nya frisyr och begav oss ner till vårat älskade Linne för att köpa biljetter till en film på Hagabion. Det är en liten mysig biograf ifrån längesen. Man får sitta vart man vill och stämningen är sådär kulturell och mysig. Efter biljettköp och en kall hand i min varma så gav Peris förslaget om torsdagsmiddag på Linneterassen. Det blev aldrig sushi och det spelade liksom ingen roll. Jag har saknat Linneterassen. Det var längesen vi var där nu. På sommaren brukar man sitta på deras uteservering och prata hela natten. Det kan inte bli mysigare. Nu på vintern sitter man inne i deras murriga restaurang. Det är mysigt och golvet knarrar när man går på det. Jag lyxade till det med deras egna fisk och skaldjurssoppa som aldrig gör mig besviken. Soppan är så fluffig och alldeles orange. Love it. Vi unnande oss alkoholhaltiga drycker. Jag fick en cider som var alldeles söt och god. Vi varvade förrätt, småplock av godaste brödet, varmrätt och pirriga blickar under nyklippt lugg. Maten känns så fräsch där. Det är liksom alldeles lagom. Vi skrattade tillsammans och pratade om allt mellan himmel och jord. Det var så fruktansvärt mysigt.

Vi tog en liten promenad innan bion. Luftade varma hjärtan och het stämning. Sen slank vi in i den lilla salongen och satt oss på röda biostolar som har en massa historia i bakfickan. Vi såg en film som hette Förbjuden kärlek. En smalfilm som berörde i hela kroppen. Två unga flickors förbjudna kärlek till varandra. Se gärna den om ni får möjlighet.

Sen traskade vi hemåt. Hand i hand. Vi skrattade bland gatulyktornas sken. Och jag kan aldrig riktigt beskriva när jag varit lyckligare än så.